Axel Hammarbäck

UX på toaletten – inte en skitsak

Hej! Jag har tänkt på en sak. Det här med toaletter – och i synnerhet deras spolning. Nej, nej, sluta inte läsa. Det här är intressant. Jag lovar.

De allra flesta toaletter har i dag två val: hel och halv spolning. Att en har valet att anpassa vattenmängden efter aktivitet är ju i grunden en bra grej – om det inte hade varit så att denna till synes enkla uppgift i vissa fall är som att ställas inför två hemliga lådor.

Med tanke på den uppsjö av olika designlösningar en ställs för, gjorde jag en undersökning bland den rätt homogena gruppen [mina facebookvänner], för att få statistik på huruvida det är hos mig problemet ligger, eller om en väsentlig del av svenska industridesigners bör avgå.

Sjuttiofem tappra själar för vilka jag är evigt tacksamma svarade på undersökningen, där de fick ange vilken knapp som betydde mycket kontra lite vatten – samt hur säkra de var på en skala från 1 (väldigt osäker) till 5 (väldigt säker). Här vill jag bara flika in att syftet med undersökningen inte är att presentera några tydliga svar, utan försöka bevisa en tes om att det finns en osäkerhet i många av layouterna. Nog med pre-tjafs – här är det ni alla väntat på. Resultaten.


#1 – ”Progress bar:en”, okänd tillverkare. Toaknapparna ”Progress bar”, okänd tillverkare

"wtf is this"

En klar majoritet flesta ansåg att den vänstra knappen innebär mycket vatten – med motiveringen helt streck, hel spolning. En svarande hittade dock rum för andra tolkningar “Tänkte tvärtom först, men nu ser jag det som en mätare från vänster till höger. Minimängd = 1:an. 2:an = och det där lilla extra”. En annan: ”det är mer indentering på den vänstra. mer = bajs. Men jag skulle nog trycka på båda” – eller som en annan uttryckte det: ”wtf is this”.


#2 – ”Tjockt streck smalt streck”, okänd tillverkare.

Toaknappen ”Tjockt streck smalt streck”, okänd tillverkare

Den här är väl tydlig? Tjockt streck – mycket vatten, smalt streck – lite vatten. Det verkade åtminstone 69 av 75 svaranden tycka. ”Den här känns tydlig och bra!” sa någon. Men icke.

Toaknappsvarning

Mind… Blown. Eller ”mildly interesting”. Hursomhelst – huruvida detta är en felmontering av knappen eller tjänstefel av en okänd industridesigner har jag dessvärre inget svar på. Däremot är det på sin plats med en shoutout till hen som satte upp den pedagogiska lappen. Synd bara att det ska behövas.


#3 – ”Stor knapp liten knapp”, okänd tillverkare. Toaknapparna ”Stor knapp liten knapp”, okänd tillverkare

En nästintill enig skara människor anser att den vänstra, större, knappen innebär mer vatten. En intressant kommentar dyker dock upp från en person som skriver ”Men den stora vill jag trycka på oftast?”. Och här uppstår en insikt i att vi i den här typen av design har två motsägande principer:

1: [ Framträdande (stor) knapp] – [Primär action, används oftare ]

2: [ Framträdande (stor) knapp – Mycket vatten ]


#4 – ”Halvt uppäten Noblesse”, Ifö.

Toaknappen ”Halvt uppäten Noblesse”, Ifö En samstämmig jury anser att detta är en bra modell. Ikonografin indikerar tydligt ”hel” och ”halv” spolning, utan försök att överkomplicera saken. ”Den har jag testat!” skriver någon.


#5 ”Stor knapp som äter liten knapp”, Cersanit. Toaknappen ”Stor knapp som äter liten knapp”, Cersanit

Här verkar de flesta gå efter den hittills dominerande principen ”Stor knapp – mycket vatten”, men långt ifrån alla håller med. Vidare är osäkerhetsfaktorn stor – att en knapp tredjedel av de svarande svarar ”Osäker eller väldigt osäker” kan tyckas säga tillräckligt.


#6 – ”Knappen i knappen”, Gustavsberg. Toaknappen ”Knappen i knappen”, Gustavsberg

Med tanke på knappens storlek och orimligheten i att det ens skulle vara fysiskt möjligt att trycka ner enbart den lilla knappen med ett normalstort finger, är min tolkning att nedtryckning av båda knappar, det vill säga alternativ 2, ger mycket vatten. Men detta är en vattendelare (pun intended). ”Den här har jag aldrig förstått mig på”, ”Har aldrig riktigt fattat den här” och ”lika dålig som förra” är tre av domarna. En annan skriver: ”Detta är en kass design då orka-faktorn att trycka på 2 vid behov är så stor att jag hellre alltid tycker på 1 då den är lättare att träffa”.


#7 – ”Stor droppe liten droppe”, IDO.

Toaknappen ”Stor droppe liten droppe”, IDO

Ett föredöme i tydlighet. Inga motsägelser mellan knappstorlek och ikonografi. Den enda rimliga tolkningen är ”Stor droppe – Mycket vatten”, och vice versa.


Toaknappen ”Detta var droppen”, aka. ”#Water-gate”, Gustavsberg

#8 – ”Detta var droppen”, aka. ”#Water-gate”, Gustavsberg. Är ni kvar? Det hedrar er. För nu blir det spännande (allt är relativt), hörni! Nästintill jämnt skägg mellan de två alternativen. Och inte undra på – återigen är det två motsägande principer som ställer till det i huvudet. Ska en tolka knapp två:s ”en droppe”-ikon som att det är halv spolning, och knapp ett:s ”två droppar”-ikon som hel spolning? Eller är ettan ”grund-knappen” som ger lite vatten, och tvåan “extra-knappen” som ger mycket vatten?

Känns som en fälla!

Min forskningsassistent tillika Springworks-kollega Simon Kotlinski har gjort grävarbete för just denna modell, och presenterar denna film:

Det går rätt fort, men han rapporterar att båda knappar verkar ge lika mycket spolning. Den uppmärksamme märker även att båda knappar trycks ner – oavsett vilken knapp som trycks på. Huruvida det är en installations- eller designmiss är oklart. ”Känns som en fälla!” skriver någon – och jag är beredd att hålla med. En annan skrev ”Varför svarade jag på allt det häääär?” – och jag är beredd att hålla med.


Bonusexempel: Oavsett vad får vi ändå vara glada att de flesta av oss slipper använda U-båtstoaletter särskilt ofta, med tanke på nedanstående instruktioner. Tack till Pelle Sten för följande bidrag.

Intruktioner för användande av wc på svensk u-båt.